torsdag 22 maj 2008

Charlotte till final i ESC!

Vad härligt att Sverige tog sig till final! Hade inte blivit lika kul på lördag om Sverige inte var med. Jag hade ju kollat ändå, men då jag inte lyssnat så mycket på resten av låtarna hade det varit svårt att ha någon att heja på.
Ser det som positivt att programledaren nynnade låten innan han sa Sverige. Då har låten fastnat!

Starnummer 15 fick hon oxå. Samma som i Jerusalem då hon vann hela schabraket!
Go Sweden!

Blir party hos fröken M på lördag...även om vi kanske bara blir två...haha. Det funkar, men det är alltid trevligt med några till då det gäller att kolla tävling. Ju fler åsikter desto mer bråk och prestige. Woho!

----------------

Ok, sen har jag i dagarna gått runt och berättat om mitt otrevliga möte med Posten, så nu får jag väl skriva ner det oxå.

Jag kommer in på Posten och ska hämta paket. Jag ser en småsur tjej i 25-årsålden bakom disken som nästan suckar då hon ser mig. Jag ler ändå och ger henne numret på paketet.

Inget leende tillbaka.

Hon bara kollar var paketet ligger och ser inte på mig något mer. När hon kommer tillbaka med paketet drämmer hon ner det i bordet och stirrar i skärmen igen. Jag ger henne id. Sen ställer hon sig och tittar på mig i vad som känns en evighet. Jag tittar på henne och tittar på paketet och henne igen.

Stenansikte.

Själv funderar jag på om jag ska ta mitt paket eller inte, men kommer ihåg att jag förr då jag hämtat ut brukar kvittera. Jag ler igen och frågar om jag ska göra det. -Ja, är allt hon säger och fortsätter stirra. Sen slänger hon fram papperet. Penna får jag leta reda på själv. Hon bara väntar. Skriver på, ger tillbaka papperet och försöker mig på ett sista leende.

Inget.

På ett sätt ville jag bli arg och på ett annat sätt tyckte jag synd om henne.
Arg för att hon har ett serviceyrke. Hon får sura hur mycket hon vill då det inte kommer kunder, men direkt någon kommer får man faktiskt vara trevlig – i alla fall om kunden är det!

Sen tyckte jag synd om henne. För tänk vad tråkigt hon ska ha det hela dagarna om hon aldrig ler eller ser något trevligt i något hon gör.

Det är inte att man inte får vara människa fast man har ett serviceyrke. Hade hon gråtit eller haft ont och visat det hade jag accepterat. Men sur tycker jag inte man ska vara.
Jaja, hon kanske var lobotomerad och det som blev kvar efter var förmågan att sura. :o)

---------------

Nu kommer jag i säng alldeles för sent. Fick bli akut datorhjälp åt fröken M som ändå listade ut det mesta själv till slut och satt redan med fröken F och var datorsupp åt henne.
Men nu är det dags!

--------------

"Sömn, sömn, förfärliga uppfinning, förfärliga nödvändighet, du den enda makt jag fruktar."

//Søren Kierkegaard

Inga kommentarer: