måndag 29 juni 2009

20 dagar senare...

Ok, nu kände jag att det var dags att återvända till världen igen.

Mycket har hänt och allt kommer tyvärr inte att få sin rättmätiga plats, men en liten recap av de senaste 20 dagarna ska jag väl fixa.

9-11 juni:
Packade och bet på naglarna av nervositet inför resan till Egypten.

12 juni:
Drog min ganska lagom packade väska till vagnen och vidare till flygbussen. Satt och väntade ca 20 min. Jag ville inte vara sen så jag åkte lite tidigt (ja, jag är ett nervöst vrak då jag inte vet vad som ska hända. Som Stewie Griffin säger: I don't like change!!!) Efter ett tag kom MissIng oxå och jag blev lite lugnare.

Väl inne på flygplatsen hade jag nog fått nerverna under kontroll. 17.45 gick planet mot Schipol, Amserdam. Bytet gick bra och vid 2 på natten lokal tid var vi framme i Egypten.

13 juni:
På flygplatsen i Kairo möttes vi av ett gäng anställda i ansiktsmasker och innan vi fick gå in fick vi fylla i namn och var vi kom ifrån, plus scannas för att kolla kroppsvärmen.
Det var koll så ingen hade svininfluensan. Helt galet.

Vi gick och skaffade visum och hämtade väskorna.
På toaletten skulle städkvinnan ha dricks. Tror vi lyckades få fram någon pund. Hon såg inte nöjd ut.

Vi hann få taxichaufför innan vi lämnat byggnaden. Vi fick stoppa honom från att lägga våra väskor på taket. De vill hemskt gärna göra det av någon orsak. Ja visst finns det en särskild plats där, men de brukar ramla av.

I ilfart och utan bälten åkte vi sedan ca 40 min in till Kario city och Pyramids Area där vårt hotell Grand Pyramids låg.......mitt i en byggnadsplats. Även om omgivningen inte var ideal var hotellet det. Fina rum. Härlig pool. Bra frukost. God mat. Utsikt över pyramiderna från balkongen (eller två toppar om vi lutade oss ut over kanten och tittade åt höger).


Bra personal, även om vi hade en incident med en nyfiken städare som knackade på då och då för lite "roomchecking", fast han nog i själva verket skulle kolla in oss. Allt han checkade var nämligen att gardinerna satt rakt.

14 juni:
Hotellfrukost. Bad i poolen och massa sol. En måltid i den fina hotellrestaurangen. Lite balkongmys med utsikt över poolområdet där en man och en kvinna sjöng lite covers. Nice!
Vi tog en shisha med jordgubbssmak i den fina kabanan (vill jag kalla det för, poolhuset kanske annars) som var inredd med puffar och divaner. Öl ville vi ha, men det stod inte på menyn. Vi såg dock att någon tysk gäst lyckats få en så vi chansade och det gick vägen.



Sen dealade vi med en taxichaufför, drog vi till Hard Rock Café och tog en burgare. Nice. MissIng blev dock lite glad i hatten och ville dansa på det icke existerande dansgolvet. Jag vägrade och bara stod där. Tillslut fick jag henne att gå med på att åka tillbaka till hotellet.

15 juni:
Förmiddagen påminde om den tidigare dagen. Vi tog dock en snabb vandring utanför hotellområdet och vi hade nog lite för lite kläder. Alla stirrade och byggnadsarbetarna kastade små skruvar eller nått på oss. Antagligen ville de ha lite uppmärksamhet, men orkade inte vissla som arbetare hos oss.

Sen tog vi en snabb tripp till Giza-platån. Vi betalade in oss, fotade pyramiderna och var ute igen på 20 min. Värmen var dödande.



Där och då valde vi att skippa den inplanerade Luxor-resan. En annan gång. Typ vintertid, då det "bara" är 24 grader.
In i en taxi igen för lite shopping och glass. Skugga och luftkonditionering var som himmelriket.

16 juni:
Dagen innan hade vi köpt biljetter och 08.00 tog vi bussen till Hurghada. Bra buss. Sval buss. Sex timmar senare och bara en timme efter utsatt tid var vi framme. Så går det när bussen stannar för bön mitt under resans gång.

Än en gång hade vi valt ett bra hotell. Sea Garden Hotel precis vid den nybygda marinan.
Maten intogs på det svenskägda Café Del Mar och på kvällen gick vi till Papas bar.

17 - 19 juni:
Varje förmiddag var det sol och bad vid poolen på Hed Kandi - klubb på kvällen, softarställe på dagen. Vi fick biljetter in varje dag av vårt hotell. De hade de godaste toasten med lax där.
Det var exytrem lyx att komma dit varje dag. Slänga sig i sackosäckarna, beställa lite mat och vatten och sedan spendera några timmar upp och ner i poolen och med en god bok i skuggan mellan doppen. Loved it. Det blev inte sämre av den härliga musiken och fina inredningen.



Eftermiddagarna ägnades åt shopping, mat, nån öl och lite besök eller besöka bekanta till MissIng.



På kvällen intogs mat på varierade platser, lite sightseeing i stan och kanske någon shisha och eventuellt lite dans på Ministry of Sound eller Papas.

Tyvärr blev jag både mygg- och loppbiten, så MissIng fick klara sig själv då hon ville vara ute länge. Tur att vi båda var med på det. Jag klarar inte för höga ljud för länge heller. Känsliga öron eller tant, välj själv.

20-21 juni:
Ny buss och återresa till Kairo. Kvällsbuss denna gång, så vi hann med Hed Kandi och dopp i poolen den dagen oxå.
Denna gång gick det snabbare med bara ett stopp vid ett fik av något slag med tillhörande bilverkstad/mack. Vi vågade oss av bussen och gick på de något mindre sanitära toaletterna, där de hade mage att vilja ta betalt för en tåt toapapper. Vi sket i papperet (tada!).
Lite obehagligt var det när vi skulle tillbaka till bussen och jag såg män med pistol som sprang omkring på fiket. Vi var ju van vid turistpoliserna och deras gevär, men män utan uniform med vapen känns inte lika säkert.

I Kairo hann vi denna gång inte av bussen förrän vi hade chaufför till flyget. Jag menar det, han tog oss i trappan. Än en gång fick vi hindra bagaget från "takåk".
Sen körde han oss till fel terminal och bara stack. Vårt fel som inte hade bättre koll på var vi skulle. Alla som hjälpte oss ville ha betalt. Tillslut hittade vi en skyttelbuss som tog oss rätt helt gratis.

Lite väntetid och tjabbel på flygplatsen, men snart satt vi på planet mot Amsterdam. MissIng slocknade på stört, hon var nog trött efter tuppluren som räckte hela bussresan. Själv sov jag nog inte mer än tre timmar på hela vägen.



Bytet gick bra och trots två mycket svullna fötter (pga loppbett) gick resan över förväntan bra.

Jag gjorde ett psykiskt (inte fysiskt) knäböj och kysste vår svenska mark, hämtade väskorna och åkte hem.

22-23 juni:
Magont och hemma från jobbet. Så går det då man reser.

24-25 juni:
Jobb, jobb. Chatt-utbildning.

26 juni:
Ledig. Slappar. Fixar och donar. Hämtar paket på posten (som borde kommit innan resan). Satt på gården i skugganoch snackade med grannarna.

27 juni:
Tripp ut till Styrsö med LY. Så nice! Fick lite vatten på oss då båten skvalpade som mest.
Solade, åt, drack vatten och cola och snackade några underbara timmar och åkte sedan hem igen.
Trevligt att komma hem till sol. Känns som om resan fortsätter lite då.

28 juni:
Mat och shopping med Mimsch på stan. Sedan åkte vi och kollade kattungar. Vi var väldigt överens om vilken katt hon skulle välja. Hon hade bestämt sig innan, men lilla Sunny valde henne oxå. Ett plus var att han verkar gilla mig oxå. Shira som hon har nu är inte helt såld på mig eller på många andra. Sunny blir ett bra tillskott till familjen tror jag.



29 juni:
Jobb och titt på en lägenhet.

En tvåa på 52,5 m2 för 4028:-/mån i samma område som nu. Tyvärr ingen balkong, men bara en halvvåning upp.
Stort kök, riktig hall. Stor toa. Badkar. Man får fixa lite och det fanns inga garderober i sovrummet, men sånt går oxå ordna.

Innergården verkar trevlig. Barnfamiljer. Enligt nuvarande innehavare är det rätt lugnt. Han pekade dock ut några saker som måste fixas och bytas. Sånt tar förhoppningsvis hyresvärden hand om. Får jag sen bara lite måla oxå så ska det nog bli bra.

Ska tacka ja. Sen får vi se om jag får den.

----------------------------

Dagens ordspråk är tillängnad MissIng:

"Flirt på semestern är ungefär lika ofarligt som bergsbestigning utan klätterskor och lina."

//Helmut Lohner

----------------------------

måndag 8 juni 2009

Röstning och sömnlöshet

Igår, eller i förrgår blir det nu eftersom klockan är över tolv, var det ju val.
Gick rätt bra för mitt parti. Röstade denna gång på Miljöpartiet och Zaida Catalán.

Politiker står ju för vad de tror på, så då kan oxå jag berätta vad jag röstat på.
Jag tror på Mp:s politik mer än på något annat parti just nu och Zaida tog jag för att hon är ung, kvinna, homovänlig, djurrättsaktivist och vill försvara den personliga integriteten. Allt vad som behövs mer av i Europa och Sverige.
Jag tror hon var nummer fyra på listan och får kanske ingen plats i EU-parlamentet, men hon har mitt stöd i alla fall inför en fortsatt kamp.

Jag tycker det var synd att det inte var fler än 40% som röstade. Jag förstår om det är svårt att veta vem man ska kryssa, men att välja ett parti borde ju gå i alla fall. Sen är själva röstandet en snabb sak. In, hämta lapp och kuvert. Visa id-kort och röstkort. Klart!

Vi ska vara glada att vi har demokrati och FÅR rösta. Jag tycker vi ska orka resa oss från gropen i soffan och rösta för en bättre framtid.

Valet i USA då Bush vann sist visade att bara några hundra röster kan vara avgörande. Så alla röster räknas.

Tänk på det här nästa år då det är val för riksdag, landsting och kommun. Börja läsa på nu så vet du var du står!

------------------

Var hemma idag pga en väldigt sömnlös natt. Tror jag fick tre och en halv timme. Vaknade med huvudvärk som sedan övergick i migrän. Suck. Senaste tiden har jag legat klarvaken till långt in på nätterna. Inte ens spikmattan har hjälpt. Det är nog den stundande framtiden med semester, resor och ändringar på jobbet som spökar i min hjärna.

Trots huvudvärken har jag hunnit städa lite idag, kollat resväskan (den är ny och måste undersökas...haha), beställt lite böcker, burit ut sopor och färgat håret. Tack och lov för Eeze! De är dyra, men tack och lov har jag inte så hemsk migrän (bara lite yrsel, synstörningar, illamående och en känsla av att någon klubbat mig), så de hjälper.

Jag blir hemma imorgon oxå (läs idag). Jag ska egentligen börja 07.45, men då klockan är 01.15 blir det alldeles för tidigt. Jag är ju inte ens i säng än. Men jag känner mig lite trött och ska nog försöka efter det här.

Kanske en vaggvisa hjälper:

Brahms' lullaby - Celin Dion




----------------------------

"Salig är den som är alltför upptagen för att oroa sig på dagarna och alltför trött för att oroa sig på nätterna."


//okänd

----------------------------

fredag 5 juni 2009

Med hopp om framtiden

I tisdags fick vi information om att en ledarposition på supporten skulle bort och vi fick till vår stora sorg veta att det var vår ledare som får gå. Mest troligt inom bara några veckor.

Inte nog med att han går, men vårt team kan bli splittrat oxå. Jättråkigt då vi varit i stort sett samma människor i minst två år, kanske tre...tiden går fort. Det är ganska bra för att vara på supporten.

Sen är det ju teamet och vår ledare som gjort att jag ändå kunnat stanna så länge som jag har och inte helt gått i väggen. Lite orolig för hur det ska bli nu...

Jag orkar inte ens vara arg längre, men av alla ändringar som ständigt sker var det här ändå det värsta som kunde hända. Hoppet har dock inte lämnat mig, det kanske inte blir så farligt.

Det enda positiva som kom av det här - och ett bevis på att vi är väl drillade av att jobba under stress - var att vi äntligen fick tummen ur att göra något av de 15000 kronor vårt team vann tidigare i år. Så imorgon blir det Liseberg. Där köper vi varsitt festhäfte som innehåller femkamp, två åk och lite valfri mat och dryck. När vi är färdig med det har vi bokat bord på restaurang och ska äta en trerätters meny. Där stannar vi väl tills vi....tja, somnar, får slut mat, slut pengar eller blir less på varandra.

Om A-team verkligen ligger för döden ska vi i alla fall ha en fantastisk sista tid!

"Om du har ett problem, om ingen annan kan hjälpa till, och om du hittar dem, så kanske du kan anlita, The A-team."

//intro till serien A-team. Våra namne, förebilder och maskotar.

Och till de som vill splittra oss finns det bara en sak att säga och det är de odödliga orden från Mr T alias B.A Baracas:

"I pity the fool!"


Jag höjer glaset, spelar vår sång och skålar för teamet, vår ledare och framtiden.
Må det gå oss väl!

----------