måndag 8 december 2008

Så trååååååååkigt!

Det är inget roligt att vara sjuk.
Dööhh, säger då kanske du (eller många jag känner skulle inte uttrycka det så enkelt och banalt, men du fattar...eller? :o)

Nä, visst, inge kul med själva sjukdomen. Fine, det kan vi alla gå med på, men det är ju såååååå tråkigt (se här hur jag knöt samman med min rubrik och fick hela inilgägget - so far - att kännas som en helhet) att vara hemma och inte träffa eller prata med någon på hela dagen.

Jag upplevde detta även i mina unga år, varpå min mor sa att - "hade jag så tråkigt var jag frisk nog att gå tillbaka till skolan" - (hur lägger man egentligen in ett citat mitt i en text?. Borde ringa henne och förklara hur fel hon hade...har. :o)

Jag har försökt sysselsätta mig dock. Jag har tvättat - tog bara massa mer timmar än det borde pga brist på styrka och att huvudet är lite vimsigt, jag har lagat mat, jag har diskat lite. Förutom detta har under hela dagen suttit vid datorn och alternerat mellan Facebook, Aftonbladet, YouTube och att kolla mailen. Wohooo....blä

Jag kan inte prata - och därför inte heller sjunga som jag brukar ta till för att roa mig...inte grannarna dock - jag har snorpapper över hela bordet, jag äter halstabletter - alla som ätit dessa i snabb takt under en hel dag vet kanske vilken effekt det har, så det har jag oxå gjort - och mina vänner och det här kanske bli pinsamt för vissa (inte minst mig själv) upptäcker jag att det är "den" tiden på månaden, "tant Irma" är på besök, "lingonveckan" har startat....och alla andra sätt man kan säga att man menstruerar utan att verkligen säga det.

Piss, pest och pina alltså!

Men jag har lärt mig en sak idag och jag ska dela med mig av resultatet.

Tada!



Jupp! Förutom att jag fått veta att det finns fruktansvärt många dåliga tecknade serier som jag glömt att jag sett(vilket tog tre timmar av mitt liv idag) och några bra som jag också glömt och andra ännu bättre som jag kommer ihåg, har jag lärt mig att lägga in YouTube-klipp i bloggen.

Ja, jag erkänner. Jag är inte perfekt. Jag må ha många datortimmar på mitt samvete, men jag kan inte allt. Och jag säger själv till mina kunder som har problem "man kan inte kunna/veta saker förrän man lärt sig dem".

Så tack Dayisdone för supporten. Det gör mig ödmjuk att någon gång stå på andra sidan och vara den som behöver hjälp. Även om jag sällan är rädd för att be om det....bara på jobbet, men det är en annan historia.

Jaha, så har jag lyckats få tiden att gå ytterligare och även om jag hör min mors röst säga att jag borde gå och lägga mig så slipper jag fundera på vad jag ska hitta på härnäst så kommer jag inte att göra det. Dels för att jag är tjurskallig och inte vill och dels för att det är förbaskat svårt att sova med en rinnande näsa. Jag hoppas på att slockna på soffan utan att behöva fundera på vare sig principen eller näsan.

-------------------

"Kanske är världens näst värsta brott att ha tråkigt. Det värsta är att vara en tråkmåns."

//Cecil Beaton

-------------------

Inga kommentarer: